Min intervju igår gick bra, tror jag, inga missöden i alla fall. Jag är glad att Skype har skött sig så bra!
Men äventyren var inte över efter det igår, utan sedan på morgonen på jobbet fick jag ett samtal från Staff Finders som sa att det var min sista dag och att jag vänligen skulle förbereda mig för att gå på nytt uppdrag imorgon och-hade-jag-några-frågor-gick-det-bra-att-ringa i ett andetag… Jaha, det var ju en liten shock. Det var så att facket (som är mycket starkare här, kan man säga) inte gick med på att jag som temp:are förlängdes något mer. Facket kräver, vilket är snällt, att man ska påbörja en anställningsprocess efter 3 månader, och det har de ju gjort, även om de inte anställer mig… Sedan så följde väl ett par timmars övertalning eller något, från avdelningens sida, så några timmar senare fick jag besked att jag var förlängd till fredagen i alla fall. Så nu får vi se imorgon om det faktiskt är min sista dag, eller om jag ska fortsätta nästa vecka! Det är ganska skrattretande, men även lite otrygghets-stressigt. Men mest fånigt.
Annars säljer vi av möbler i maklig takt, bara att hoppas på att ha sängen kvar så länge som möjligt, och gärna köksbordet, för soffbordet är redan borta.
Nu ska jag packa ihop mig för att åka till näst sista volontärkvällen på WISH.